Lärare, kräv mera!

Dag 22 #Blog100

Idag stod nästa byskola i turen, Friggesby skola. Den svenskspråkiga byskola i Kyrkslätt som har färst med elever. Undras om jag någonsin tidigare skrivit en mening med ordet färst :)

Jag kom till Friggesby skola då den första lektionen redan pågick och skolgården låg öde. Så jag passade på att ta en bild av skolbyggnaden, som är gul precis som Karuby skola, innan jag lassade ur bilen.

Friggesby skola, Kyrkslätt

Måste säga att jag är enormt tacksam för shoppingvagnen som vi köpte till alla ambulerande speciallärare, skolhälsovårdare och skolpsykolog strax innan jul. Det är så skönt att slippa bära på allt materiel som jag skall ha med mig, från skola till skola. Dessutom rullar den här shoppingvagnen fint i snö och ojämn mark. Det behövs!

Shoppingvagn för ambulerande personal.

Egentligen tycker jag att liknande vagnar borde köpas åt alla som ambulerar, i hela landet. Jag har aldrig förstått varför lärare måste lägga ut egna pengar på att köpa väskor som skall användas till transport av skolans material. Helt obegripligt! Vi måste bli bättre på att kräva mer; att det vi behöver i jobbet skall bekostas av skolan/kommunen. Jag vet exempelvis fler lärare som själva bekostat elevernas pennor. Det är inte klokt!

Det finns exempelvis inte, vad jag vet, en lärare som klarar av sitt jobb utan en rejäl planeringskalender. I den planerar vi vårt jobb, dag för dag, timme för timme, minut för minut. Då jag jobbade i Sverige var det en självklarhet att kalendern betalades av skolan. Den är ju ett arbetsredskap, för många det viktigaste redskapet. Här i Finland har jag inte varit med om att en skola skulle betala lärares planeringskalender. Konstigt.

Det förutsätts ju, att vi skall föra bok över planeringen och elevers lärande. Redskapen för det måste vi ändå bekosta själva. Det är riktigt dåligt. Skärpning rektorer! Se till att er personal får ordentliga kalendrar för planering och dokumentation.

Nu har jag sagt mitt för idag :D Alltså här på bloggen! Jag kommer att säga massvis med saker ännu idag.

Rektorer har inte tid för IKT

Dag 9 #Blogg100 Rektorer har inte tid för IKT

Undervisningsrådet Anneli Rautiainen har alldeles rätt i att vi inte får mer IKT i skolan genom att fortbilda enstaka lärare. Hon framhåller att hela lärarkollegiet behöver bli en lärande organisation för att IKT skall inta sin plats i skolan. Även i detta kan jag instämma, men jag tror att en utveckling mot en lärande organisation förutsätter att ramarna för rektorernas arbete omstruktureras. Det räcker inte med att man i läroplanerna förtydligar IKT:ns plats i skolan.

För att skolan skall bli en lärande organisation behövs visioner och ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Det pedagogiska ledarskapet är rektors eller biträdande rektors uppgift. Min erfarenhet under de senaste tjugo åren är ändå att båda yrkesgrupperna är överbelastade med andra arbetsuppgifter. Påföljden är den att rektorerna är tvungna att prioritera och då finns det sällan tid kvar för det pedagogiska ledarskapet. För det pedagogiska ledarskapet är tidskrävande.

Jag hoppas därför att man i arbetet med Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen även reflekterar kring hur den nya läroplanen skall implemeteras. Hur man skall stöda rektorerna i deras pedagogiska ledarskap. Att grunderna inte bara blir en fin plan med många högtravande floskler som är svårtolkade. För det lilla jag hunnit bekanta mig med, i de nya grunderna, gjorde mig lite orolig.

Här kan man läsa en internationell jämförelse av bland annat rektorers arbetsuppgifter. De finländska rektorerna har ett bredare ansvar än många av sina kolleger i andra delar av världen.

Day 2 #blogg100 Undviker anklagelser om industrispionage

Det är bara min andra dag som bloggare, men redan nu tvingas jag inse att det finns en nackdel med offentlig dagbok. Jag hade nämligen tänkt skriva om en problematik som ofta irriterar oss lärare, men nu går det inte längre. Den öppningen har stängts för mig, för ett tag i alla fall.

Tro inte att det är rektor som satt munkvale på mig! Det är verkligen inte så illa. Nej, saken är den att jag satt i en obekväm stol och filosoferade fritt kring problematiken och lät min kreativitet flöda. Funderade på hur jag skulle beskriva problemet i min blogg. Det som hände då, var att jag plötsligt kom på en lösning på problemet!

Nu kan man ju tycka att det är fint att jag kom på en lösning på problemet. Då har jag ännu mer att blogga om. Men ...

Då kreativiteten gjort sitt rusade jag genast fram till min dator för att kontakta Apple, med en beskrivning av min idé. Då visade det sig, att det inte är så enkelt att hitta en e-postadress som går direkt till Apples avdelning för produktutveckling. Märkligt, kan jag tycka. Jag ger ändå inte upp. Mitt sökande efter adressen fortsätter någon kväll då jag känner mig lagom envis. 

Nu uppstod ändå problemet att jag inte kan berätta om det här lärar-relaterade problemet på min blogg. För tänk om Apple gillar min idé och sen har jag redan bloggat om min innovation helt offentligt. Fritt att läsa för alla Apples konkurrenter. Sen blir jag stämd för industrispionage eller något dylikt. Så jag låter hellre bli och bloggar om annat.

Vi lärare stöter alltså på olika problem under arbetstid. Det fantastiska med sociala medier är att då en lärare kommit på en bra lösning på ett pedagogiskt problem, så kan hen, med några enkla textrader berätta detta för många andra lärare, över hela världen, med ett enda klick. (Vilket inte rekommenderas om det är en lösning som kan inbringa många Apple-miljoner)

Att dela med sig, sharing som det heter på engelska, är roligt och belönande. Det finns så många människor som kan bli tacksamma över att just jag delar med mig mitt kunnande! Eller hur :)

Karin Brånebäck skickade mig en härlig film. Den handlar just om det här med att dela med sig av sina idéer, i till exempel en blogg. En skön film, värd att ha med bland favoriterna.

Så nu skall jag dela med mig i 98 dagar till! Låta andra glädjas över min förträfflighet!

Tack och hej, kära dagbok. Vi skrivs i morgon! (Om någon från Apple läser detta, så skicka mig e-postadressen. Jag lovar att inte föra den vidare till andra kreativa uppfinnare)